maryinka i donetsk innan och efter kriget

Före och efter bilder av staden Maryinka i Donetsk oblast i Ukraina. Staden har haft 10.000 invånare.

Städer i Ukraina är i ruiner, men varför?

Svaret är att den ukrainska militärens strategi är att dra in stridande förband i tätorter där man ockuperar strategiska byggnader och därifrån skjuter på fientlig eld. Ryssarna ser inga andra utvägar än att skjuta tillbaka med sin 10-fald större mängd artillerield med en förödande effekt på området.

Civilbefolkningen används som mänskliga sköldar

Det har inkommit rapporter om att den ukrainska militären och dess allierade hänger sig åt att ockupera dessa byggnader med civilbefolkning som skydd, även kallat för mänskliga sköldar [3]. Man ockuperar byggnaden och släpper inte ut de bofasta från byggnaden i hopp om att ryssarna inte ska skjuta på de ockuperade byggnader. På övervåningen placerar man ofta antitank/antiflyg vapen som skyddas med krypskyttar mot annalkande ryskt anfall och på gårdarna mellan husen placerar man tungt 150 mm Haubits [1]. Det verkar inte spela någon roll för den ukrainska militären om det finns en skola, daghem eller sjukhus i närheten. Ändamålet helgar medlen. Ryssarna vägrar att föra ett krig i städerna och beskjuter skoningslöst de ukrainska positioner från långt avstånd utan att riskera att själva bli beskjutna. Vidare omringar man tätorter och stryper tillförsel av militär utrustning till befästa städer för att ha minsta möjliga förlust i material och manskap. Det är ett utnötningskrig som pågår med fruktansvärda materiella och humanitära förluster för Ukraina men även till viss del för Ryssland. Man har konstaterat att ryssarna anpassat sig till rådande läget och är inte lika villiga att skicka pansarfordon och soldater in i städerna. Man skickar in krypskyttar[7], drönare och rekognoseringspersonal till städerna för att hitta de ukrainska positioner för att kunna rikta artillerield med större precision.

Amerikansk M777 howitzer med 155 mm M549 projektil

En M777 Howitzer som används av Ukraina tillsammans med den amerikanska 155 mm M549 projektilen. En högexplosiv raketassisterad, spinnstabiliserad fragmenteringsprojektil med M549 och M549A1 varianter. Dessa projektiler består av två huvudkomponenter, en stridsspets fylld med 16 pund av högexplosiv sammansättning B (M549) eller 15 pund högexplosiv TNT (M549A1) och en raketmotor med fast drivmedel. Projektilen kan färdas i mer än 30km.

Ukraina använder artilleripjäsen mot civilbefolkningen som bor lägenheter i Petrovski-distriktet i Donetsk enligt Tass (https://tass.com/world/1480869) rapporter. Men det är inget ovanligt eftersom detta har pågått sedan 2016. (https://tass.com/world/852460)

Ja, det är inte enbart ryssar som skjuter artellerield på byggnader. Självklart skjuter ukrainare också, i synnerhet när man upptäcker rysska prickskyttar i byggnader. De har även framkommit att Ukraina använder nervgifter [8] som man släpper från drönare mot de rysska ställningar. Det är inget du någonsin kommer att få veta i SVT.

Drönare och Starlinks betydelsen för krigets utveckling

Båda sidor använder även drönare [4] för att rikta in artillerield. Dessa drönare är ofta föremål för elektroniska kapningar / signalstörningar från båda sidor. Man kan konstatera att kriget på ukrainsk mark är inget som vi har sett förut i modern tid. Det är inte samma sak som Kuwaitkriget, eller Gulfkriget som var ett fullskaligt krig mellan Irak och allierade trupper ledda av USA, under 1990-talets början.

Eftersom Ryssland bombar den ukrainska infrastrukturen uppstår brist på internetuppkoppling i Ukraina. Den ukrainska militären löste problemet genom att använda Starlink systemet [5]. Ryssland har dock snabbt anpassat sig till detta och utvecklar själva motåtgärder genom utveckling av Tirada-2S störnings system för satellitkommunikation mot Starlink. Enligt inofficiella källor har en rysk vapentillverkare utvecklat en detekteringsradar för Starlink-terminalkommunikation vid namn Borshchevik [6]. Huruvida den är effektiv eller inte vet jag ingenting om.

Amerikansk Mq-9 Reaper drönare

Vem stödjer vem?

Vi har två nationer med kärnvapen och tillgång till enorma resurser. I både manskap och materiell. Då menar jag självklart USA och Ryssland. Dessutom två nationer som understöds av väst resp. Öst. Ryssland understöds av Kina (Materiell, Ekonomi), Iran (Materiell, Ekonomi), Indien (Ekonomisk), Vit Ryssland (geografiskt, Ekonomiskt) och Ukraina understöds med material, utbildning av ukrainska soldater, enorma summor pengar och hightechrekognosering av NATO och EU.

Hur stoppar man kriget?

OBS! Nedanstående är mina egna åsikter och funderingar och analyser.
Det enda lösning ligger i diplomati. För att ens kunna komma dit måste man nå ett eldupphör. Så länge båda sidor av konflikten försörjs med vapen kommer konflikten att pågå tills Ukraina är helt enkelt tömd på stridande förband och Putin tågar in i Kiev.

När väst pumpar in vapen i Ukraina ger man landets elit, hopp om att kunna rädda landet genom att återfå de förlorade landområden. Jag säger det åter igen. Det lär inte hända. Och skulle det hända så har vi ett 3:e världskrig eller Lviv och Kiew i ruiner pga taktiska kärnvapen eller total ödeläggelse pga konventionell bombning. Vi snackar om en angripare med 6000 kärnstridsspetsar redo att nå vilken kontinent som helst. Kärnvapenbärande atomubåtar utanför USA:s kust.

Om Ryssland ställs inför en existensberättigad hot vilket Ryssland anser om man intar någon av regionerna som man redan ockuperat eller utför en större attentat i Ryssland mot tex Moskva är risken för en utväxling med kärnvapen stor. Putin har varit väldigt tydlig med det. Det är en vanlig missuppfattning om att Ryssland skulle börja att angripa med kärnvapen. Möjligtvis sker detta i så fall inne på ukrainskt territorium eftersom Ukraina inte själva har kärnvapen. Det är en möjlighet fast extremt liten. Men risken finns. Riskerna ökar också med västinblandning och eskalering i Ukraina konflikten. Om Zelenski hade fått bestämma och haft kärnvapen hade han redan tryckt på den röda knappen (ja Ryssland hade kanske inte ens tågat in i landet). Han bryr sig inte om andra länder. Han bryr sig bara om hur han vill framstå i media. För civilbefolkningen verkar han inte bry sig om med alla tvångsrekryteringar av minderåriga och äldre personer till Bachmut köttkvarnen.

Kan ett krig vinnas med pengar?

Konceptet att krig kostar pengar och att den sida som har tillräckligt med ekonomiska resurser har större chans att vinna kriget har varit känt sedan antiken. En av de mest kända personerna som talar om betydelsen av ekonomiska resurser i krigföring är den kinesiska militär strategen Sun Tzu, som skrev om ämnet i sin bok "Konsten att kriga". Han betonade vikten av att ha tillräckliga resurser för att kunna stödja en krigföring och att en general alltid måste tänka på ekonomin och vara försiktig med att slösa bort resurser i onödan. Andra historiska personer som har talat om vikten av ekonomiska resurser i krigföring inkluderar Julius Caesar, Machiavelli och Clausewitz.

Den militär-industriella komplexet (MIC)

I nutid kallar man detta resurskrävande sätt att kriga på för Termen "den militär-industriella komplexet" (MIC) syftar på den nära kopplingen mellan militär- och försvarsindustrin och den politiska makten i ett land. MIC är en term som myntades av den amerikanska presidenten Dwight D. Eisenhower i hans avskedsanförande år 1961, där han varnade för farorna med att den växande försvarsindustrin som kunde hota landets demokratiska processer och ekonomi. Samtidigt är politiska beslutsfattare beroende av MIC för att tillhandahålla de vapen och verktyg som krävs för att skydda landets intressen.

En av riskerna med MIC är att det kan leda till överdriven militarisering och upprustning, vilket kan förstöra ekonomin och hota freden genom att skapa incitament för krig och konflikter. Det kan också skapa en farlig cykel av inflöde av statliga pengar till försvarsindustrin, vilket kan göra det svårt att minska militärbudgeten eller genomföra reformer som skulle minska beroendet av försvarsindustrin.

I Ryssland bestämmer presidenten och organiserar MIC vid behov och beslutsprocessen är kort. Medan i USA finns det nätverk av företag som producerar vapen, ammunition och andra militära varor, och som är beroende av statliga kontrakt och finansiering för att överleva. En amerikansk president som inte allierar sig med MIC kommer vara kortvarig. Det märkte man främst på Donald Trump ovilja att inte starta nya krig och göda MIC med skattepengar. Det bidrog säkert till DT:s fall. Han ersattes av Joe Biden’s administration som har mer medgörlig relation till MIC. Till den punkten att vi just nu riskerar ett 3:e världskrig. Att Dwight D. Eisenhower varnat oss för detta verkar ingen i mainstreammedia [2] ta på allvar. Jag antar att MSM (mainstreammedia) är lika korrumperade som MIC.


Källor/förklaringar:

  1. Howitz / Haubits vad är det?

    En howitz/ Haubits är en typ av artilleripjäs, som liknar en stor kanon som används för att skjuta projektiler på långa avstånd. Howitzer har ett kortare eldrör än andra kanoner, men har en hög utgångshastighet på projektilerna, vilket ger en hög höjd på deras bana. Detta gör att howitzer kan användas för att skjuta projektiler över högre hinder och terräng, såsom berg och kullar. Hur långt en howitzer kan skjuta beror på vilken typ av ammunition som används och vilken modell av howitzer som används. Vanligtvis kan moderna howitzers skjuta projektiler på avstånd på flera mil, beroende på olika faktorer som typ av ammunition, eldhastighet och vindförhållanden. Storleken på ammunitionen som en howitzer kan använda varierar också beroende på vilken modell som används. Typiska kalibrar är 105 mm, 122 mm, 155 mm och 203 mm. Större howitzers kan också använda ännu större kalibrar. Ammunitionen är vanligtvis explosiva projektiler som innehåller sprängämnen och kan vara antingen högexplosiva (HE) eller användas för att skjuta rök eller lysande signaler.
  2. Vilka är mainstreammedia (MSM)?

    I USA är "mainstreammedia" vanligtvis de stora och etablerade medierna som når en bred publik över hela landet. De stora TV-nätverken inkluderar ABC, CBS, NBC och CNN. De stora dagstidningarna inkluderar New York Times, Washington Post, Wall Street Journal och USA Today. Det finns också många andra stora mediaorganisationer, inklusive tidningar som Los Angeles Times, Chicago Tribune och Boston Globe, och TV-nätverk som Fox News, MSNBC och PBS. Dessutom finns det många nya medieplattformar som har blivit alltmer populära på senare tid, inklusive sociala medier som Facebook, Twitter och YouTube. Här kan du se fakta om olika mediakanaler
  3. Mänskliga sköldar i Ukraina

    Nya Dagbladet: https://archive.is/4wf3t
    The Washington Post: https://archive.vn/zS3Kf
    Amnesty International: https://archive.is/mXSAb (T.o.m artiklar med hög trovärdighet och högt anseende censureras. Därför ser du sparade länkar innan artiklar censureras.)
  4. Drönarefakta i Ukraina kriget

    TWP: https://archive.is/aKXqT
    https://archive.vn/8bmCV (MQ-9 Reaper, Tidigare: Predator B drönare)
  5. Vad är Starlink för något?

    Starlink är en satellitinternet-tjänst som ägs och drivs av SpaceX, ett rymdföretag grundat av Elon Musk. Tjänsten använder tusentals småsatelliter som är utplacerade i låg omloppsbana runt jorden för att erbjuda höghastighetsinternet till användare över hela världen.
    Starlink-satelliterna opererar på en höjd av cirka 550 kilometer över jorden och kan erbjuda hastigheter på upp till 150 Mbps till användare med minimal fördröjning. Tjänsten har potentialen att ge internet till avlägsna områden där traditionella bredbandsalternativ kanske inte är tillgängliga eller praktiska. Företaget planerar att lansera fler satelliter och expandera sin täckning i framtiden för att bli en av de största internetleverantörerna i världen.

    Starlink Satellite Terminals är enheter som används för att ansluta till Starlinks satellitinternet-tjänst. De är utformade för att installeras utanför en byggnad och fungerar som en antenn som kommunicerar med Starlink-satelliterna i rymden. Dessa terminaler är relativt små, cirka 0,5 meter breda, och innehåller en parabolisk antenn, en radiomottagare, en sändare och en dator som hanterar anslutningen. De kräver en fri siktlinje mot himlen för att kommunicera med satelliterna, vilket innebär att de måste placeras utomhus eller på en hög plats utan hinder som byggnader eller träd i vägen. Terminalerna kräver också strömförsörjning och en internetuppkoppling för att fungera. Enheten levereras med en strömförsörjningsenhet och ett Ethernet-kabel för anslutning till en router eller annan internetuppkoppling. Starlink Satellite Terminals är en central del av Starlink-tjänsten och gör det möjligt för användare att ansluta till snabbt och pålitligt bredband i områden där traditionella bredbandsalternativ kanske inte är tillgängliga.
  6. Tirada-2S och Borshchevik radar

    https://archive.is/zKdUe
  7. Krypskyttar

    https://archive.vn/6UV5i
  8. Användning av nervgift mot rysska ställningar

    https://archive.vn/AWlcu